torsdag 7 april 2011

Studiebesök 5/4 2011

Hej
Vilken härlig dag det blev! Solen sken och alla var på topp humör. Vi tog bussen ner till Bandyvägen och promenerade genom skogen till muséet. Det kändes nästan lite magiskt att gå där i skogen och veta att vi snart skulle komma till en 1800-tals skola. När vi kom farm till tomten passerade vi en historisk plats nämligen en ren källa dit resande folk stannade för mycket länge sedan för att släcka sin egen och hästarnas törst.
Väl framme mötes vi av Christina Frohm som berättade om en väldigt känd tavla. Konstnären tyckte mycket om Sollentuna och var ofta här.
Först fick pojkarna stiga in i hallen för att byta om till kläder som passar bättre för den resa som de skulle göra. Sedan var det flickornas tur. Det blev en del fniss och komplimanger. Vi steg in i det lilla köket där pojkarna satt och väntade i sina fina skjortor. Vi fick lära oss mycket om hur det var att leva förr, att de hängde bröd i taket så inte mössen kom åt det, att inte hade vanliga lampor utan barnen fick sittat vid vedspisen och göra läxor för att få lite ljus. Vi fick också se flera gamla leksaker som såg riktigt roliga ut. Christina berättade om Jenny Lind och om hur livet såg ut för lärar familjen som bodde på skolan.
Sen var det dags att träda in i skolsalen...
Allas förväntningar var på topp när de trängdes i den lilla hallen. När lärarinnan öppnade dörren var alla knäpptysta och smög in och satte sig i bänkraderna. Lärarinnan (Christina) hälsade alla välkomna och sa att vi nu skulle sjung psalmen vi haft i läxa. Alla reste sig och försökte hänga med i sången så gott de gick.
Sen läse hon en saga om en pojke och en bibel. När den var slut fick barnen önska olika bokstäver som de skulle skriva i sand med en pinne.
Det var ett mycket givande besök och Christina hälsar alla nyfikna föräldrar välkomna. Muséet är öppet sista söndag i månaden mellan kl 13 - 15.
Gittan

1 kommentar:

  1. Hej 3A,
    Lyckosar er att ni fick skriva i sand. Några andra föräldrar som vill hänga med och prova? Hör av er till mig!
    Hälsar, Marie

    SvaraRadera